När en enskild näringsidkare vill jämna ut det skattemässiga resultatet finns det tre olika skattemässiga dispositioner att använda sig av: avsättning till periodiseringsfond respektive expansionsfond samt räntefördelning. Vi går igenom de olika alternativen, vad de innebär och vad ska man ska tänka på.
Periodiseringsfonden är ett sätt att tillfälligt minska det skattemässiga resultatet ett beskattningsår. De flesta företag som bedriver näringsverksamhet – och alltså inte bara enskilda näringsidkare – kan göra en avsättning i en periodiseringsfond. En periodiseringsfond är en avsättning i inkomstslaget näringsverksamhet som ger företaget en möjlighet att utjämna och tillfälligt minska resultaten mellan olika beskattningsår. Avsättningen innebär att resultatet för näringsverksamheten minskar.
Man får dra av ett belopp som motsvarar 30 procent av ett positivt justerat resultat och på det sättet minskar resultatet i samma mån. Fonden ska i sin helhet återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, men kan frivilligt återföras tidigare. Återföringen innebär att resultatet i verksamheten kommer att öka med samma belopp som tidigare har satts av. En periodiseringsfond innebär en latent skatteskuld, det vill säga en skatt som ska betalas i framtiden.
Både enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får göra avsättning till expansionsfond. Detta innebär att en del av resultatet beskattas med en lägre skatt, men avsättningen ska sedan återföras till beskattning. Det är alltså en temporär minskning av resultatet som har en lägre beskattning.
När avsättningen återförs till beskattning tas den upp som resultat av näringsverksamheten och den tidigare betalda expansionsfondskatten återbetalas. Vid en återföring beskattas du på vanligt sätt med inkomstskatt och egenavgifter eller särskild löneskatt på det återförda beloppet.
Genom att göra en avsättning till en expansionsfond får en enskild näringsidkare samma möjlighet som ett aktiebolag att expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel.
Avsättningen är avdragsgill när man beräknar resultatet av näringsverksamheten, men beskattas genom en så kallad expansionsfondsskatt på 20,6 procent. Skatten motsvarar den skatt som ett aktiebolag betalar på sin vinst.
Hur stor avsättning du får göra beror på kapitalunderlaget vid beskattningsårets utgång och resultatet i verksamheten. Utgångspunkten för att beräkna kapitalunderlaget är det egna kapitalet.
Räntefördelning gäller bara för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta är ett sätt att beräkna en fiktiv avkastning för det kapital som den enskilda näringsidkaren har satsat i verksamheten. Beskattning av positiv räntefördelning innebär att en del av vinsten beskattas i inkomst av kapital i stället för i inkomst av näringsverksamhet. Det är en definitiv beskattning och ingen mer beskattning kommer att göras av det omfördelade beloppet.
Det finns både positiv och negativ räntefördelning. Den negativa räntefördelningen är tvingande om kapitalunderlaget vid årets ingång understiger -50 000 kronor. Positiv räntefördelning är frivillig och förutsätter att kapitalunderlaget vid ingången av året överstiger 50 000 kronor.
Reglerna om positiv räntefördelning finns för att i någon mån jämställa enskilda näringsidkare med ägare till fåmansföretag. En fåmansdelägare kan ju låna ut pengar till sitt bolag och få en ränta som bara beskattas med 30 procent i inkomst av kapital, men resultatet i en enskild näringsverksamhet beskattas ju i inkomstslaget näringsverksamhet där skatten är högre och även kan vara progressiv. Dessutom ska en enskild näringsidkare betala egenavgifter eller särskild löneskatt på resultatet.
Genom positiv räntefördelning kan näringsidkaren få en del av resultatet av näringsverksamheten beskattad i inkomstslaget kapital. Räntefördelningen motsvarar en beräknad avkastning på kapital som satsats i näringsverksamheten. Den positiva räntefördelningen innebär att en beräknad inkomstränta flyttas från inkomstslaget näringsverksamhet till inkomstslaget kapital. Det medför att resultatet av näringsverksamheten minskar samtidigt som kapitalinkomsterna ökar.
När en enskild näringsidkare nyttjar möjligheten till avsättning till periodiseringsfond respektive expansionsfond behöver det finnas en plan för hur de ska återföras i framtiden.
En avsättning till en periodiseringsfond, och delvis även avsättningar till expansionsfond, innebär en latent skatteskuld. Vid återföringen behövs alltså pengar för att kunna betala skatten. Även de förväntade resultaten för verksamheten de kommande åren måste beaktas vid planeringen, liksom den enskilda näringsidkarens beskattningssituation. Det är också viktigt att tänka på de sociala förmåner som hänger ihop med inkomstens storlek. Den sjukpenninggrundande inkomsten ligger till grund för ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. Din ålder påverkar egenavgifterna.
Periodiseringsfonden kan användas till förlustutjämning genom att man ett förlustår helt eller delvis återför en tidigare avsatt periodiseringsfond till beskattning. På så sätt kan man redovisa ett nollresultat i stället för en förlust. Det medför att inga skatter eller avgifter behöver betalas på den återförda fonden.
En expansionsfond kan också användas till förlustutjämning på motsvarande sätt som en periodiseringsfond. Men genom att expansionsskatten betalas tillbaka på det återförda beloppet får man dessutom en likviditetsförstärkning. Ett vanligt sätt att minska skattebördan är att expansionsfonden återförs först efter att pensionsåldern inträtt och egenavgifter endast betalas med 10,21 procent i ålderspensionsavgift.
En fördel med de aktuella dispositionerna är att de inte bokförs utan endast redovisas i deklarationen. Det innebär att det är möjligt att under en sexårsperiod genom omprövning både ändra en gjord disposition och att lägga till en disposition som tidigare inte gjorts.
The post Så kan du jämna ut företagets resultat med skattemässiga dispositioner appeared first on Tidningen Konsulten.
Antalet konkurser var 2023 det hösta sedan finanskrisen på 90-talet och trots att våren nu är här syns ingen ljusning. Det ligger många riskfaktorer bakom den ökade konkursvågen enligt UC. Den ekonomiska brottsligheten är en. Lali Fjellström, Branschansvarig Redovisning vid Srf konsulterna berättar vad du som företagare ska tänka på för att undvika ekonomiska svårigheter och konkurs i oroliga tider.
Under 2023 ökade antalet konkurser totalt med 29 procent i jämförelse med året innan. När vi nu går in i maj syns ingen ljusning. Enligt UC ökade antalet konkurser i april med 68 procent i jämförelse med samma period förra året. Inom bevakning och fastighetsservice ökade konkurserna med 185 procent. Det var också den bransch med flest konkurser. Enligt UC är ekonomisk brottslighet en ny riskfaktor för konkurs och denna koppling är stor inom framförallt fastighetsverksamhet och byggsektorn i stort. Även höga räntor, inflation och det faktum att många nu måste återbetala skatteanstånden från pandemin spelar in. Till detta kommer ökad arbetslöshet och kriget i Ukraina och Mellanöstern.
Denna situation är ny för många företagare som tidigare inte behövt oroa sig för ekonomiska problem.
– I detta läge blir det svårare än någonsin, men också viktigare än någonsin, att ha koll på ekonomin och att veta vilka varningssignaler man ska vara uppmärksam på, säger Lali Fjellström.
Finns det något du som företagare kan göra för att undvika konkurs? Svaret är ja. Dålig ekonomi kommer sällan plötsligt. Oftast finns det tidiga varningssignaler menar Lali Fjellström:
– Grunden är att identifiera och hantera bolagets risker. Det är också bra att ha en upparbetad och kontinuerlig relation till din redovisningskonsult. De har koll på din ekonomi, kan agera bollplank och i god tid upptäcka om något förändras som gör att du bör agera.
1. Omvärlden förändras snabbt och det gäller att hålla koll – både på företagets egna kapital, likviditeten, leverantörerna och på kundernas betalningsförmåga. Gör en regelbunden uppföljning av företagets verksamhet.
2. Den vanligaste utmaningen är likviditetsproblem. Att säkerställa en god likviditet kan vara avgörande för företagets fortsatta drift. Så fort du märker att det är mindre kvar i kassan är det viktigt att direkt vidta åtgärder för att lösa problemen och slippa konkurs.
3. Det är viktigt att ha en nära dialog med kunder för att säkerställa att de betalar räkningar i tid. Kräv förskottsbetalning eller säkerhet för dina leveranser om du misstänker att de har ekonomiska svårigheter.
4. Det är också viktigt att ha god kännedom om vem eller vilka du gör affärer med. Säkerställ att leverantörer kan skicka dina varor och ställ in betalningen om du misstänker att de inte kan det. Ett hjälpmedel för att identifiera varningssignalerna hos en leverantör är den checklista som Ekobrottsmyndigheten har tagit fram. Denna kan du använda när du ska börja göra affärer med en ny leverantör men även under en pågående affärsrelation. Här hittar du Ekobrottsmyndighetens checklista.
5. Tag hjälp i god tid och var noga med val av rådgivare. Det är viktigt att din redovisningskonsult, revisor och andra rådgivare har rätt kompetens för att hjälpa dig och ditt företag. Det spar tid, säkerställer kvalitet och att du undviker onödiga misstag. Om din likviditet försämras är det viktigt att agera snabbt. Genom att ha nära kontakt med din redovisningskonsult kan du undvika konkurs.
The post Konkurserna ökar – vad tänka på? appeared first on Tidningen Konsulten.
